Sara Hansson har gjort fanzines med vännen Nanna Johansson och nyligen gett ut serieboken "Den hemliga kroppen". Hon är dessutom jävligt besviken på Beyoncé.
Hur länge har du tecknat serier?
Mina allra första serier ritade jag när jag var liten. Men jag höll inte på med det alls under tonåren. Att teckna såhär mycket serier som jag gör nu, det har jag hållit på med i kanske tre år.
Vad har du för syfte med dina serier?
Det kan vara olika. Mitt huvudsyfte är väl egentligen att jag vill berätta om någonting, kommentera något som hänt, antingen en stor nyhet eller något som hänt i mitt liv. Sen kan ju varje serie ha sitt eget syfte, en serie som handlar om dansk migrationspolitik har ju syftet att ifrågasätta och sätta fokus på just den frågan. Serien har oftast flera syften, om jag använder humor i serien är ju syftet, förutom att sätta fokus på det serien handlar om, att underhålla. Syftet med en sorglig serie kan ju vara att beröra, och syftet med en serie jag gör på uppdrag kan ju vara att betala hyran.
Var hämtar du inspiration från?
Allt jag ser, allt från barndomsminnen till vad som sägs på nyheterna.
Hur kom du in i branschen?
Jag började på Serieskolan i Malmö, där träffade jag massa redaktörer och sådana som ger en jobb.
Vad tycker du är viktigast när man gör serier?
- Att man har någonting man vill berätta. Och att man inte tänker för mycket att man vill göra precis som någon annan, utan att istället tänka efter vad man själv har lust att berätta om.
Om du skulle ge en frukt till någon, vem skulle du ge den till och varför?
Hehe. Jag skulle vilja ge en avokado till Carin Holmberg. Avokado för att det är min bästa frukt och Carin för att hon skriver så bra böcker.
Hur tycker du kampen för jämställdhet ska se ut?
Jag vill att kampen för jämställdhet, eller kampen mot patriarkatet och för kvinnlig frigörelse, ska vara radikal och kritisera båda patriarkatet och kapitalismen (jag tror att dom är ganska tighta vänner). Jag vill också att den ska vara queer och störta sociala kön, heteronormen och tvåsamhetsnormen.
Hur viktigt tycker du det är med feminism?
Väldigt.
Är det samma villkor för manliga och kvinnliga serietecknare? Tycker du att kvinnor blir
behandlade på samma sätt?
Jag tycker inte det är riktigt samma. Manliga serietecknares serier kallas till exempel för serier, medans kvinnliga serietecknares serier ibland kallas för kvinnliga serier eller tjejserier. Det är också nästan bara män som är redaktörer och bestämmer vilka serietecknare som ska få göra böcker och publiceras i tidningar. Historiskt sätt har ju män med makt en tendens att främja andra män. Jag säger inte att alla manliga redaktörer väljer manliga serietecknare framför kvinnliga, men det finns en risk, och det är synd att det inte finns fler kvinnliga redaktörer. Men tills serievärlden blir jämställd finns ju det feministiska serietecknarkollektivet Dotterbolaget. Det är kvinnoseparatistiskt och där stöttar folk varand
ra och gör utställningar och böcker ihop istället för att konkurrera. Det är bra.
Vad är du trött på och varför?
Just nu är jag trött på Danmarks förslag om att ändra lagen så att dom ska kunna sätta fredliga demonstranter i fängelse 40 dagar under COP15. Trött och arg är jag på det idiotiska, odemokratiska förslaget.
Vilken är den bästa boken just nu?
Hmm... Frances, av Joanna Hellgren.
Vilken serietecknare tycker du är bäst? Man får svara sig själv!
Haha! Man får svara sig själv! Jag tycker det är svårt att säga vem som är bäst. Men jag gillar mina kollegor Nanna Johansson, Liv Strömquist och Sara Granér vädigt mycket. Och Coco Moodysson.
Vi gillar serien ”Objekt kan du vara själv”. Berätta lite om den! Hur kom du på idén?
Vad kul att ni gillar den! Jag kom på idén när jag ganska många gånger hade diskuterat varför det är OK för män att visa brösten, men inte för kvinnor. Ganska ofta var det nån heterokille som sa att kvinnobröstet var det mest sensuella han visste, och därför skulle kvinnor inte visa brösten offentligt. Jag tycker det argumentet är helt puckat! Man kan ju inte tvinga andra att dölja vissa kroppsdelar för att man själv tycker dom är sensuella. Det finns ju massa kroppsdelar som kan vara sensuella i sovrummet t ex men inte på stan eller på stranden. Dessutom är det upp till personen som brösten sitter på om hen vill bli objektifierad eller inte, inte upp till betraktaren. Så jag gjorde en serie om det!
Klicka på bilden för större format!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar